Lyssna

Liten historiebok

... från länge sen till nuförtiden

Skog

”Trakten omkring Årjängs kommun ingår i de djupa skogsbygder som med sina otaliga sjöar och forsar ingår i det svensk-norska gränslandet" (Wikipedia).

Årjäng och Töcksfors i Nordmarken

År 1540 skrevs namnet Årjäng som Argenge. Å:et betyder just å (vattendrag) och syftar på Silbodalsälven som, just i Årjängs tätort, mynnar ut i sjön Västra Silen. Genge syftar på gångväg, eller spång/bro. Årjäng var alltså platsen där man lättvindigt kunde ta sig över älven.

Töcksmark skrevs 1344 Tygsmork och tolkas som gränsskogen (marken) kring sjön Töck. Sjönamnet betyder tjock, vilket kan syfta på en tät växtlighet runt sjön. Namnet skrevs tills början av 1900-talet Tyksmarks socken. Töcksfors blev namnet på Töcksmarks kyrkby.

Fornfynd

Området som nu är Årjängs kommun har varit bebott under mycket lång tid. Det visar de många fornfynden som har gjorts, bland annat på ön Hästholmen i sjön Foxen/Stora Le där en boplats upptäcktes. Där har man påträffat, förutom avslag och föremål av flinta, bland annat dekorerad keramik och brända djurben från bäver, älg och fisk. Benen från älg har kunnat dateras till omkring 3500-3000 f Kr. Den påträffade keramiken visar sig komma från minst nio olika kärl från den så kallade Trattbägarkulturen. Fynd av sådan keramik är ovanlig i Värmland och är bara känd från ytterligare en plats i länet, nämligen från Bryngelsbyn i Töcksmark.

Hällmålningar

På flera öar i den norra delen av sjön Stora Le har även hällmålningar från stenåldern upptäckts. Alla är förlagda på tämligen svårtillgängliga platser på branta bergstup invid sjön. Samtliga målningar är målade med en rödockrafärg som framställdes genom att man blandade bränd rödockra (hematit) med ett bindemedel i form av fett, blod, ägg, eller saliv. Det vanligaste hällmålningsmotivet är djurfigurer. Bland dem är älgar vanligast, men det förekommer även renar, hjortar, samt björnar och ormar. Men också människomotiv förekommer, skriver Värmlands museum på sin hemsida.

Bilden här visar Årjängskrukan av konstnär Gerd Wahlström. Ursprunglig kruka hittades vid arkeologisk utgrävning i Backa, Årjäng och härrör från 1000-talet.

 

Folktro och kristendom

P� 1100-talet omtalas kommunens område som Nordmarken. Folktron i naturväsen som jättar, troll, vättar och älvor var fast förankrad i denna skogsbygdens befolkning. Den isländske historikern Snorre Sturlasson beskrev på 1200-talet dessa bygder som orter styrda av troll och häxor, "ett ställe där gott folk borde undvika att göra onödiga stopp”.

Kristendomen kommer dock sakta men säkert att förankras hos nordmarkingarna och på 1200-talet börjar kyrkor att byggas. Moderförsamlingarna i Nordmarken var, enligt Västgötalagen år 1280, Blomskog med ”annexen” Trankil, Silbodal, Vårvik och Torrskog samt Holmedal med ”annexen” Karlanda, Töcksmark, Östervallskog och Västra Fågelvik.

Fejder och krig

Bygden var mycket fattig och krig och fejder mellan Sverige och Norge (under danskt styre) ledde under 1500- och 1600-talen till att gränsbyarna på svensk sida flera gånger brändes ned.

Foto Annika Andersson

 Borgåsgubben i Blomskog. Statyn är uppförd av lösa stenar och står uppe på toppen av Borgåsen i Källtegen. På avstånd ser det ut som en man som står på vakt. Statyns tillkomst är okänd. Folksägnen berättar att den uppfördes under ofredstider på 1600-1700 talet för att skrämma fiender. Den skulle ge en anfallande visionen av en levande vaktpost. Uppifrån höjden, dit man tar sig på en upptrampad gångstig, har man en fantastisk utsikt över sjön Västra Silen.

En omständighet, som gav bygden en särställning, var att här gick sedan gammalt en av landskapets huvudvägar över riksgränsen. Betydelsen blev särskilt framträdande under Karl XII:s tid, som avsatt många spår i bygden. En av tre huvudvägar för anfallet mot Norge 1716-18 gick över Holmedals socken och Töcksmark.

Även 1905 i samband med unionsupplösningen med Norge var det oroligt längs gränsen.

Andra världskriget satte djupa spår hos gränsborna. Många norrmän flydde över gränsen längs de olika flyktingrutterna som gick genom skogar och över sjöar. Många gränsbor, både norrmän och svenskar ställde upp som gränslotsar och riskerade sina liv för att rädda människor som behövde ta sig över till Sverige.

Bland annat

Vi har fortfarande en otroligt vacker natur, många sjöar och ett stort troll. Nordmarkingarna lever numera gott och trollet är en mycket vänlig figur som står och ler på torget och han älskar alla barn som åker kana i hans svans.

Kommunen har idag nio församlingar. Silbodal, Sillerud, Blomskog, Trankil (med Lennartsfors), Holmedal, Karlanda, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog.

I slutet av 1800-talet hade området som idag är Årjängs kommun nästan 20 000 invånare. Dagens invånarantal är cirka 9 900.

Årjängs Marknad har anor från 1600-talet med två marknader om året, en vintermarknad i februari och en höstmarknad i september. Det började, såsom brukligt var, med kreatursmarknad och försäljning av matvaror. Dagens Årjängs Marknad tilldrar sig en gång om året, alltid tredje helgen i september och lockar många besökare med knallar, tivoli, utställningar, serveringar och trav.

Skriv ut Dela och tipsa Kommentera sidan

Sidan uppdaterad den 26 november 2015

Kontakt